APRIL va senast ja va på gymmet...
Dags att återvända..livets bästa drog är fan med ENDORFINER!!!!!!!
söndag, september 25, 2011
tisdag, september 13, 2011
söndag, september 11, 2011
Välkommen lilla Tyra, 7 veckor
Köpt en till plutt, så Prince får sällskap när ja är borta så mycket.
Och de va de bästa som jag kunde gjort.
Efter fem minuters blixtstilla tittande på varandra så var de igång och busade och putsade varandra. Äter han, äter hon, och tvärtom. Ska hon busa och hänga uppocchner i grenen, ska han härma. Två små fågelungar i en bur, trodde aldrig det skulle vara så underhållande. De sitter tätt intill hela tiden och byter den andra håll, gör den andra likadant.
LOVE IS IN THE AIR...
Välkommen mina bebisar. Detta var du värd Prince. Förlåt att jag satt dig i ensamhet för ett tag.
Djupa tankar denna söndag
Hej på er.
De senaste halvåret har jag tänkt på en sak.
En sak som stört mig, irriterat mig och gjort mig riktigt ledsen. Idag ska jag öppna mig om de.
Aldrig pratat med någon om de. Och de som känner mig nu och läser detta kommer tappa hakan. Julia? Inte sagt de till någon? den mest tjötsammaste yrvädret ever. Som knappt andas mellan meningarna. Som till 99% är öppen som en bok och ärlig.
Men detta har fått mig att hålla igen. Tankarna som slagit mig har känts onödiga att ta upp för andra.
Men nu gör jag de. För att själv orka släppa taget om vad fan jag grubblar om. CLEAR YOUR HEART, AND LET IT GO Julia!!
Jag har länge känt mig underlägsen, som en som aldrig kommer vinna något. Som aldrig får de andra har. Nu pratar jag kärlek. Jag känner mig helt och hållet bortglömd, absolut inte av killarna. Men av något annat väsen. Jag vet inte vart jag ska börja. Vet att de hela börjar i att jag dejtar tusen killar, alla kanon killar och jag vill SÅÅÅ himla gärna bli kär i dom. Ser hela livet framför mig med dom och jag får ett pirr i kroppen. Med en fingerknäpping är de bra känslorna borta och de går över till en irritation. Vad den grundar i handlar i grunden om att jag blir rädd.
Tror jag.
Killarna ja träffar faller på en sekund. Hur fan kan man ha lätt för att falla? Jag hatar mig själv för att jag aldrig faller. De verkar ju vara underbart!!
Står stenhårt kvar på marken där jag började och killarna ja träffat har svävat på rosa moln sen iprincip första dagen de träffade mig.
De slutar med att jag får ta de jobbiga och hjärtstjärnade samtalen med dom. Bryta upp. För de funkar inte.. Vet inte hur många jag sårar med denna metoden, men vad ska jag göra???
Den senaste tiden har jag kollat statusar på facebook, ringar på fingrar och vilka som är upptagna och inte. Jag undrar hur fan de lyckas?!
De ja funderar mest på är hur de ja minst gilllar i världen har en ring på sin finger. Då borde de förfan finnas någon för alla...... om någon faller för henne/honom och vill dela sitt liv med det stolpskottet?!
Jag har ögon och öron öppna på allt som har med kärlek/förhållande/pojkvän/flickvän att göra.
Hur går de till? Hur kan man falla för någon? Vad är falla? Gilla eller älska?
Jag har krav på den personen jag ska falla för. Enorma krav.
Ska ha barn med honom, vi ska vara fina föräldrar, vi ska ha de finaste intima livet man kan tänka sig, han ska acceptera mitt liv som vegeterian och min förkärlek till djuren, vi ska kunna skratta ihop.. och jag vill ha en som vänner/familj tycker om.
Såklart jag inte faller med dessa krav tänker ni.
Men vad ska jag ta bort?
Vad har ni tagit bort i de killar ni gift/förlovat er med? Vad har ni fått avstå från? För de måste ni ha gjort. Man kan tydligen inte få allt i sin man. Men jag MÅSTE ha detta.
Jag ser mig själv just nu som en som alltid kommer leva ensam, jag kan inte se mig med en kille, kan absolut inte se mig i ett förhållande...men ändå är de min största dröm!!! Jag hatar detta. Kontrollfreaken i mig går under av detta.
Jag lever i nuet, försöker iaf...försöker släppa allt vad framtid är. Men jag ser pojkvän som en som ska vara med mig i framtiden. Så hur ska jag kunna leva i nuet om dejten ja dejtar får mig tänka i mina drömmars banor??
Jag ser mig med barn, djur, villa och med en bil. Lycklig och med en kanon jobb inom design.
Men jag ser mig ensam. Hoppet om att dela detta med någon är som bortblåst. Jag kommer ha detta livet om några år. Med eller utan man.
Jag tror inte ni förstår. Men att jag fick skriva av mig om detta känns helt underbart.
Hej på er.
De senaste halvåret har jag tänkt på en sak.
En sak som stört mig, irriterat mig och gjort mig riktigt ledsen. Idag ska jag öppna mig om de.
Aldrig pratat med någon om de. Och de som känner mig nu och läser detta kommer tappa hakan. Julia? Inte sagt de till någon? den mest tjötsammaste yrvädret ever. Som knappt andas mellan meningarna. Som till 99% är öppen som en bok och ärlig.
Men detta har fått mig att hålla igen. Tankarna som slagit mig har känts onödiga att ta upp för andra.
Men nu gör jag de. För att själv orka släppa taget om vad fan jag grubblar om. CLEAR YOUR HEART, AND LET IT GO Julia!!
Jag har länge känt mig underlägsen, som en som aldrig kommer vinna något. Som aldrig får de andra har. Nu pratar jag kärlek. Jag känner mig helt och hållet bortglömd, absolut inte av killarna. Men av något annat väsen. Jag vet inte vart jag ska börja. Vet att de hela börjar i att jag dejtar tusen killar, alla kanon killar och jag vill SÅÅÅ himla gärna bli kär i dom. Ser hela livet framför mig med dom och jag får ett pirr i kroppen. Med en fingerknäpping är de bra känslorna borta och de går över till en irritation. Vad den grundar i handlar i grunden om att jag blir rädd.
Tror jag.
Killarna ja träffar faller på en sekund. Hur fan kan man ha lätt för att falla? Jag hatar mig själv för att jag aldrig faller. De verkar ju vara underbart!!
Står stenhårt kvar på marken där jag började och killarna ja träffat har svävat på rosa moln sen iprincip första dagen de träffade mig.
De slutar med att jag får ta de jobbiga och hjärtstjärnade samtalen med dom. Bryta upp. För de funkar inte.. Vet inte hur många jag sårar med denna metoden, men vad ska jag göra???
Den senaste tiden har jag kollat statusar på facebook, ringar på fingrar och vilka som är upptagna och inte. Jag undrar hur fan de lyckas?!
De ja funderar mest på är hur de ja minst gilllar i världen har en ring på sin finger. Då borde de förfan finnas någon för alla...... om någon faller för henne/honom och vill dela sitt liv med det stolpskottet?!
Jag har ögon och öron öppna på allt som har med kärlek/förhållande/pojkvän/flickvän att göra.
Hur går de till? Hur kan man falla för någon? Vad är falla? Gilla eller älska?
Jag har krav på den personen jag ska falla för. Enorma krav.
Ska ha barn med honom, vi ska vara fina föräldrar, vi ska ha de finaste intima livet man kan tänka sig, han ska acceptera mitt liv som vegeterian och min förkärlek till djuren, vi ska kunna skratta ihop.. och jag vill ha en som vänner/familj tycker om.
Såklart jag inte faller med dessa krav tänker ni.
Men vad ska jag ta bort?
Vad har ni tagit bort i de killar ni gift/förlovat er med? Vad har ni fått avstå från? För de måste ni ha gjort. Man kan tydligen inte få allt i sin man. Men jag MÅSTE ha detta.
Jag ser mig själv just nu som en som alltid kommer leva ensam, jag kan inte se mig med en kille, kan absolut inte se mig i ett förhållande...men ändå är de min största dröm!!! Jag hatar detta. Kontrollfreaken i mig går under av detta.
Jag lever i nuet, försöker iaf...försöker släppa allt vad framtid är. Men jag ser pojkvän som en som ska vara med mig i framtiden. Så hur ska jag kunna leva i nuet om dejten ja dejtar får mig tänka i mina drömmars banor??
Jag ser mig med barn, djur, villa och med en bil. Lycklig och med en kanon jobb inom design.
Men jag ser mig ensam. Hoppet om att dela detta med någon är som bortblåst. Jag kommer ha detta livet om några år. Med eller utan man.
Jag tror inte ni förstår. Men att jag fick skriva av mig om detta känns helt underbart.
Hej på er.
torsdag, september 08, 2011
onsdag, september 07, 2011
Hejsan!
Nu är de dags att uppdatera..ser att en del nya är här. vet inte vilka ni är...kan ni inte berätta vilka ni är som läser? hade varit kul, några vet jag redan, open up people ;)
Vill ni veta vf jag har så mkt EGO-bilder på mig? . läs här:
http://butterflyjulia.blogspot.com/2011/07/historian-bakom-fjarillen.html
Jag pluggar på för fullt i skolan, vissa ämnen är underbara, vissa får jag spader av, men allt kan jag ju inte älska! hihi. Thats life!! Vissa ämnen är riktigt tuffa och tråkiga.
Jag har heeeelt underbara klasskamrater och skulle aldrig vilja byta ut dom!!
Prince min fågelbebis lever livet hos mig och gör mina dagar helt fantastiska,..Kan man älska något så mkt???
Jag villl bara tackaa för alla underbara i mitt liv, ni är heeeeeeelt underbara . ÄLSKAR ER!!!
Nu ska jag sova gott. Bakat gotta till mina fina i klassen...De är dom värda! Kladdkakemuffins.
Pusss på er!
söndag, september 04, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)