depp

...mm det är vad jag är. Deppig och velig.

Såg mitt ex idag. Med en ny tjej, en skit snygg latina, med perfekt kropp, perfekt hy, perfekt ansikte, perfekt hår, perfekt allt. Varför bryr jag mig? Borde inte det. Men jag jämför mig, eller jag är inget att jämföra med henne tycker ja. Hon är för snygg för att jämföras med. Varför bryr jag mig!?? Jag känner inget för han, absolut inget. Men jag tänker för mkt på hur jag ser ut, jämför och drar slutsatser. Och jag borde verkligen inte det. Jag bryr mig vad dumma, äckliga, patetiska EX har för nya brudar. Jag jämför. Men jag vill inte!! Jag vill nog att jag ska känna att jag är fin nog att vara tillsmmans med. Jag har aldrig kännt så. Aldrig uppskattats för den jag är.
Jag vet och hör denna meningen i huvudet ofta. Min första kille sa att han kunde få bättre än mig. (snyggare menade han) Hans vänner sa bakom en tunn vägg när jag var på toa att dom ville han skulle göra slut med mig, för att jag såg helt "fuckad" ut i ansikte. Dom kunde härma mitt utseende bakom ryggen, men jag såg allt i tavlan framför mig. Aldrig sagt detta till någon, för det sitter så otroligt jobbigt långt in. Fast svettsat in i hjärtat. Jag väljer och säga det här, bakom en skärm där ni inte kan studera mitt ansikte. När läppen darrar och ögona fylls med tårar.

Dom killarna som sa så till/om mig, gick i min skola. Nu kanske det säger sig själv varför jag darrade i bamba och oftast aldrig ville gå dit. Fick IG efter IG för att jag vägrade gå till skolan..
Jag vill vara den där snygga tjejen och den självsäkra. Vet inte hur långt ifrån jag känner mig ifrån det, men det är långt! Välldigt långt bort.
Mitt ex jag såg idag, är lika vrickad som min första kille, men ändå bryr jag mig vad DOM TVÅ har för nya tjejer. Jag vill så gärna va naturligt snygg, snygg med lite smink eller lite kläder. Det är vad de flesta vill ha. Ingen vill ha en tjej med otränad kropp, osexiga ärr över ansiktet och dessutom vara färglös utan smink. Det är en mardröm. Och oftast sist på önskelistor, sånna man tar när man inte får något annat. Märkt av det, märkt av det så frukstansvärt mycket.

Jag hade aldrig velat ha en tjej som jag, oavsätt personlighet, så hade jag aldrig attraherats av ärr och min kropp. Skulle aldrig i hela mitt liv önska min värsta fiende mitt utseende. Ingen är värd att se ut såhär. Men ingen vill förstå. Visst jag kan se bra ut ibland, det kan jag erkänna, men jag är fortfarande missbildad så grovt att staten lägger ner flera hundra tusen för att jag ska se vanlig ut med plastik. :( kan man försöka förstå det iaf.?
Jag orkar inte mer...

Sluta kolla( "Viss mån"är något många aldrig fattat)
Sluta studera mig
Sluta peka

Ni förstår inte vad det förstör mitt liv.

kalla mig utseendefixerad, för det ÄR jag, till 1000%

Trött att inte bli behandlad som vem som hällst. Vill inte ligga i ett fack, vill bara vara!!! vara som alla andra...Vill oxå ha student skyllt fast där folk tycker jag är söt. Men jag har bara bilder där jag är nyopererad och där jag inte har någon överläpp. Vem vill se sånt?